<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Industri historia</title>
	<atom:link href="http://www.angelholmsplasma.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.angelholmsplasma.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Fri, 11 Nov 2011 08:15:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1.2</generator>
		<item>
		<title>ABBs historia</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/abbs-historia/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/abbs-historia/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 11 Oct 2011 08:15:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=24</guid>
		<description><![CDATA[ABB är ett gammalt företag som har gjort mycket för Sveriges gruvindustri. De har levererat kraft och automations utrustning till<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/abbs-historia/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;">ABB är ett gammalt företag som har gjort mycket för Sveriges gruvindustri. De har levererat kraft och automations utrustning till olika gruvor i Sverige. Under de senaste 120 åren har ABB gjort så att gruvindustrin har kunnat bli mera effektivare, produktivare och säkrare. Det känns som att det ABB har gjort för hela gruvindustrin är väldigt stort. Det är inget som man tänker på, utan all utveckling som sker tar många människor bara för givet. Undrar hur många som vet om att ABB ligger bakom så mycket av gruvindustrin i Sverige. ABB har även fixat så att det har funnits bra elektronisk utrustning i gruvorna så att de som jobbar kan bli mera effektiva. ABB var även de första som utvecklade växelfria kvarnar som kunde mala malmen. System är mycket bättre och effektivare just för att de spara mera energi när de maler malm. </span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/abbs-historia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vara metallindustri</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/vara-metallindustri/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/vara-metallindustri/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 08 Oct 2011 08:14:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=22</guid>
		<description><![CDATA[Vara metall är ett metallföretag. De skriver och berättar gärna om sin historia. Vara företag startade år 1908 och då<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/vara-metallindustri/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;">Vara metall är ett metallföretag. De skriver och berättar gärna om sin historia. Vara företag startade år 1908 och då hette företaget vara Kopparslageri. Vara är ett familjeföretag som startades av farfar i familjen. Farfar var den som gjorde att företaget utvecklades så han var en viktig drivande kraft. Är 1930 hade företaget så mycket som 25-30 anställda. Senare under 1940 talet utvecklades det ännu mera och de började tillverka stora kokgrytor som man kunde använda i storköken. Efter det kom tillverkningen av stekbord år 1946. Stekborden blev en stor succé på grund av att efterfrågan blevn väldigt stor och man kunde sälja cirka 300 stekbord på ett år. Sammanlagt har det funnits fyra generationer hos Vara Metallindustri och när jag läser om det så verkar det som att de har haft stor betydelse för matlagning. Det känns även som att det har gått väldigt bra för företaget under en lång tid.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/vara-metallindustri/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Limmareds glasbruk</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/limmareds-glasbruk/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/limmareds-glasbruk/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 03 Oct 2011 08:13:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=20</guid>
		<description><![CDATA[Jag kommer från Småland och här i Småland har vi väldigt mycket olika glasbruk och är även kända för dem.<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/limmareds-glasbruk/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;">Jag kommer från Småland och här i Småland har vi väldigt mycket olika glasbruk och är även kända för dem. Det äldsta glashuset i Sverige ligger i Limmared, det heter Liandersgårdens Glasmusem. Det har funnits glashistoria där mellan 1700-talet och 1900-talet. Glasbruket verkar vara ett väldigt inspirerande ställe som jag verkligen tror många människor skulle uppskatta om de besökte det här Glasbruket. De har behållit gamla verk och lokaler som har funnits där från början och vissa har byggts under tiden. Några exempel på de här är gamla hyttan, sliperiet, glasmåleriet samt montrar med glas och kristall. Det låter väldigt fint med montrar som har massa olika glas och kristall, säkert mycket från förr i tiden också. De har även en konst och hantverkshall som många säger är värt att besöka, de säger att det verkligen är super fint där.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/10/limmareds-glasbruk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Järnvägar i Sverige</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/jarnvagar-i-sverige/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/jarnvagar-i-sverige/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 Sep 2011 08:13:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=18</guid>
		<description><![CDATA[SJ susar förbi i Sverige och det är fina tåg med bra bekvämligheter kanske inte alltid håller tiderna men det<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/jarnvagar-i-sverige/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;">SJ susar förbi i Sverige och det är fina tåg med bra bekvämligheter kanske inte alltid håller tiderna men det kan jag förstå på grund av att det är mycket som måste klaffa för att det ska fungera på ett bra sätt. Men frågan är hur länge järnvägarna har funnits i Sverige? År 1854 bestämde sig Sveriges Riksdag att det skulle byggas järnvägar i landet, då handlade det bara om förbindelse mellan de tre största städerna i Sverige, Malmö, Stockholm och Göteborg. Sverige var sena med att bygga järnvägar jämfört med många andra länder i Europa som redan hade järnväg runt 1850 talet. Det mesta av materialet som behövdes för at t bygga alla järnvägar köptes från England eftersom att det inte fanns någon i Sverige som tillverkade järnvägar, men England är järnvägarnas hemland. När järnvägarna byggdes tänkte man på att tåget skulle stanna på sådana ställen som inte hade hamn just för att kunna leverera till dem på ett enklare sätt. Känns som att Sveriges järnvägar har varit en stor betydelse för landet. </span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/jarnvagar-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Plast industri</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/plast-industri/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/plast-industri/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 25 Sep 2011 08:12:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=16</guid>
		<description><![CDATA[Plast är något som går åt mycket i dagens samhälle och det känns som att man inte riktigt kan klara<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/plast-industri/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000;">Plast är något som går åt mycket i dagens samhälle och det känns som att man inte riktigt kan klara sig utan det. Plasten har en lång historia tillbaka och jag kan inte fatta att det fanns så långt tillbaka som år 1530, men då var det konstgjord plast. Men den plast som man kunde börja använda i praktiken kom inte förrän 1860-talet. Utveckling gick rätt långsam på grund av att man inte riktigt visste hur den var uppbyggd på ett kemiskt sätt. Runt 1940 skedde mycket med plastens utveckling och en forskare kom på hur man kunde tillsätta olika ämnen för att kunna ge plasten olika färger. Känns konstigt att det bara fanns en färg innan och att det tog så lång tid innan man förstod hur man skulle få färg på plasten. Det finns en plast som heter termoplast och all den plast går att återanvända, det är därför vi sortera här i Sverige.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/plast-industri/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Laxforsens sågverk</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/laxforsens-sagverk/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/laxforsens-sagverk/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Sep 2011 08:12:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=14</guid>
		<description><![CDATA[Från Lindingö till ett känt sågverk i Kiruna. Sågverket i Kiruna startades runt 1990-talet. Den första anläggningen låg vid Torneälven<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/laxforsens-sagverk/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Från Lindingö till ett känt sågverk i Kiruna. Sågverket i Kiruna startades runt 1990-talet. Den första anläggningen låg vid Torneälven och var en cirkelsåg med tre stycken klingor. Den här sågen drevs av vatten som kom från <span style="color: #000000;">Luossajoki i en lång vattenränna. Början av historien om Sågverket i Laxforsen är oerhört tunn det man visste var att tre av de personerna som var boende där var inblandade i sågverket. Sågverket och samhället växte snabbt upp och 1904 byggdes den första ångsågen på platsen. Vid den här tiden kom också ramsågen och det fanns sammanlagt fem stycken ramsågar på sågverket. Det virke som sågverket producerade och sålde var till ett stort järnvägsbygge. Efter de börjades mycket av virket exporteras till England, anledningen att det var just från England var på grund av en engelsman som bodde i Narvik. Verkar som att det var ett viktigt sågverk på den tiden. </span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/laxforsens-sagverk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>AGA</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/aga/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/aga/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Sep 2011 08:11:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=12</guid>
		<description><![CDATA[Ute på Lidingö finns det ett känt gammalt gasföretag. Fram till 1990-talet var det ett av världens mest dominerande gasföretag.<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/aga/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ute på Lidingö finns det ett känt gammalt gasföretag. Fram till 1990-talet var det ett av världens mest dominerande gasföretag. Företaget var länge Lidingös största arbetsplats. Gasföretaget ligger nära stranden Lilla Värtan på Lidingö, en röd tegelbyggnad med mindre gamla stenhus runtomkring. En stor framgång som AGA fabriken hade var när de började tillverka den så kallade AGA- spisen. Efter sju års experiment stod den klar år 1929. När AGA – spisen presenterades var det en stor revolution för Sveriges värmeteknik. Den brann dygnet runt hemma hos folk och kostnaden var väldigt låg så att många hade möjlighet att äga en AGA-spis. Det ingick inte bara en AGA-spis i priset utan även värme i köket och varmt vatten. Tycker det är spännande att läsa om industrins historia, det är många år tillbaka men mycket har hänt och vi idag är rätt bortskämda med mycket jämfört med förr i tiden.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/aga/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Oaxens Kalkbruk</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/oaxens-kalkbruk/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/oaxens-kalkbruk/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 17 Sep 2011 08:10:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=10</guid>
		<description><![CDATA[Mellan Södertälje och landsort ligger Oaxen. Det är en ö som har en berggrund som till största del består av<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/oaxens-kalkbruk/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Mellan Södertälje och landsort ligger Oaxen. Det är en ö som har en berggrund som till största del består av kalksten. Ön är cirka 2 km lång och cirka 500 meter bred. Under 1800-talet blev det stor efterfråga av kalk och kalkbrytningen satte igång på ön Oaxen. Anledningen till att efterfrågan blev större var på grund av att bygget ökade inne i Stockholm. I början var det oftast transport med båt när man skulle frakta kalk till fastlandet men senare så började man transportera med lastbil istället. I början var det tufft att bo på ön men desto mer tiden gick öppnades både skola och affär på ön, bostäder byggdes också mera. Verksamheten höll ändå på väldigt länge inte förrän 1974 var man tvungen att stänga igen den så kallade cementkoncernen. Själva namnet Oaxen vet man inte riktigt vart det kommer ifrån men teorin är ön låg i vägen för sjöfarten.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/oaxens-kalkbruk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kvarnvikens kvarn</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/kvarnvikens-kvarn/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/kvarnvikens-kvarn/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Sep 2011 08:09:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=8</guid>
		<description><![CDATA[I Råcskta träsk har det funnits kvarnar sedan medeltiden. Idag står det en kvarn där och den har stått där<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/kvarnvikens-kvarn/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I Råcskta träsk har det funnits kvarnar sedan medeltiden. Idag står det en kvarn där och den har stått där sedan 1883 då den byggdes. Kvarnen byggdes i ett väldigt fint skick och det visar sig idag på grund av att den står kvar där så fint och vackert. Det speciella med Kvarnvikens kvarn är att det är den enda i Europa som står kvar i just det gamla skicket. Det tycker jag låter väldigt grymt. Det jobbet som kvarnen gjorde förr i tiden var att den malde säd till många delar av Stockholm området bland annat de närliggande såsom Hässelby, Hässelby torpare och Åkeshov. Att vara mjölnare förr var väldigt tungt säcken man bar på med massa säd vägde väldigt mycket. Kvarnvikens kvarn blev inte riktigt så stor och framgångsrik som man trott när den byggdes och mycket av det här berodde på den dåliga kommunikationen på den tiden. Men kvarnen är igång idag igen och det är riktigt kul.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/kvarnvikens-kvarn/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mariebergs porslinsfabrik</title>
		<link>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/mariebergs-porslinsfabrik/</link>
		<comments>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/mariebergs-porslinsfabrik/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 11 Sep 2011 08:08:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.angelholmsplasma.se/?p=6</guid>
		<description><![CDATA[ På Kungsholmen i Stockholm fanns det förr en porslinsfabrik som var en av storstadens största fabriker. De hade upp mot<a href="http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/mariebergs-porslinsfabrik/" class="searchmore">Read the Rest...</a><div class="clr"></div>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> På Kungsholmen i Stockholm fanns det förr en porslinsfabrik som var en av storstadens största fabriker. De hade upp mot 250 arbetare år 1762. På porslinsfabriken tillverkades massa olika saker exempelvis fajansgods, flintporslin, kakelugnar och även så kallad äkta porslin. Mellan åren 1758 till 1788 fanns fabriken. Många forskare har de senaste hundra åren funderat på vad som är en riktig kakelugn från Mariebergs porslinfabrik. Det har jobbats väldigt mycket med att försöka efterlikna de kända kakelugnarna från Marieberg de kallas för en ”äkta Mariebergare”. Det har varit svårt för forskare att ta reda på hur kakelugnarna tillverkades, troligtvis var de här kakelugnarna väldigt speciella eftersom att man idag försöker efterlikna dem så mycket som möjligt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.angelholmsplasma.se/2011/09/mariebergs-porslinsfabrik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

